Mår lite som det är befogat.

Jag är så trött så trött så ögonen nästan går i kors. Klocktornets nio-ringning klämtar för fullt ute på Klocktornet. Det hörs genom den öppna balkongdörren. Genom vardagsrummet, hallen och in i köket - här där jag sitter. Vilken lyx att ha tre rum. Snart bor jag i mina små 19 kvadrat. En toalett, en liten hall och ett rum. Det är i och för sig också tre rum. Men definitivt ingen balkongdörr som kan stå öppen. Och inte heller ett klocktorn som slår outtröttligt två gånger om dagen. Däremot har jag rediga fönster och tydligen så är det tradition på ett vrål i mitt lilla studentghetto någongång, jag kommer inte ihåg när på dygnet, vilken dag i veckan/månaden eller i vilket syfte. Klocktornet har jag dock koll på men det orkar jag inte skriva om. Det är ont om parenteser i detta stycke.

Tro inte att jag tappat min skrivstil. Bara min energi. Den verkar inte dyka upp särdeles mycket alls just nu. Öppnade egentligen bloggen mest för att jag ansökte om att bli testpilot för en hajpad superkompaktdigitalkamera (låååånga ord är skoj!) och blir mer attraktiv för att bli utvald om jag länkar. Så jag länkar här till
http://smartsontestpilot.se/ricoh-px/bli-testpilot/

Annars då? Sista veckan hemma. Eller ja, så kan jag ju inte uttrycka mig. Sista veckan hemma här, sen blir hemma någonannanstans vilket också blir bra. Jag gillar det. Bra campusgym. Ball första kurs. Och två nya vänner på facebook som ska läsa samma program. Nästa vecka ska jag upp, bli kårmedlem, testköra på gymmet, upptäcka staden, byta bank, skaffa mig ett jobb, inreda lite. Ha mig. Skaffa mig ett hem. Ännu en ny etapp i livet ska formas. Kör på det.

Nu ska jag sova bort in trötthet för att vakna till en alldeles strålande torsdag. Gör det du med.

Våga möta, tacka och le.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0