Näringsdepå-påfyllningsknat.

Nu så. En tidigare timme än vanligt. Jag är inte så trött. Kanske är det så att jag är en morgonmänniska egentligen, det är bara att under de år jag jobbat så mycket sena kväller inte gjort annat än att slagit om. Sena kvällar kräver senare mornar. Morgonar. Hur sjutton skriver man morgon i plural? Morgnar? Det har jag aldrig funderat på. Pinsamt. Varför använder man så sällan den formen? Kväll i plural känns som dagligt tal. Vilket det är. Kvällarna kanske är mer...öppna för planering och diskuterbara. På morgonen (för att undvika pluralbildningen) har vi våra rutiner. Det är inte så mycket att diskutera. Vakna, gå upp, sucka i spegeln. Öppna balkongdörren. Trixa lite (dagen till ära - hälla vitpeppar i en sedan gårdagen uppdiskad gammal kryddburk från en gigantisk kock-förpackning av kryddan som hamnat i hushållets ägo - hur många syftningsfel var det inte där, men jag orkar inte formulera om, ni kanske förstår ändå?). Frukost. Jag växlar just nu mellan tre varianter, vill ni höra? De är så goda att ni måste.

Lyx 1. Mild lättyoghurt, skuret (svenskt, Lena-) äpple, kanel, krossat linfrö, solrosfrön, havregryn.

Lyx 2. Havregryn, skuret (svenskt, Lena-) äpple, kanel, varm mjölk med värmda frysta blåbär.

Vardagslyx. Havregrynsgröt, krossat linfrö, solrosfrön, kanel, skuret (svenskt, Lena-) äpple, mjölk.

Just nu undviker jag vardagslyxalternativet. Från och med måndag blir det havregrynsgröt, kanel, röda vinbär (plockade på Lena tidigare i somras) och äpple. Med mjölk då. Ingen annan lyx. Men hittade ett recept på hur man gör yoghurt, har från vänner förstått att man kan göra egen fil väldigt simpelt men då jag inte äter fil (det smakar ju inte bra!) har jag lagt det åt sidan. Men det ska tydligen gå med yoghurt med då. Det lilla tråkiga är att man behöver kulturen från fil för fil och från yoghurt för yoghurt för att kunna göra egen. Det betyder att man måste köpa yoghurt för att göra yoghurt som tydligen bara håller i tre dygn i kylen sen. Det är mycket yoghurt.

Vi får se. Jag köpte i alla fall en paket krassefrön på Rusta igår. 2 kronor. Och det går alldeles ypperligt att odla på hushållspapper eller bomull. Jag höll i citronmelissen med men konstaterade att jag inte har någon jord, och inga krukor. Det får komma senare. Kanske med solen i vår.

Det känns som det är mycket mat idag. Så jag fortsätter, jag vill berätta lite om det jag ätit. Vi tar tre saker. I kronologisk ordning. Söndagsmiddag på landet. Om någon funderar på närproducerat så slå det här; kokt färskpotatis från landet, stekta nyplockade kantareller (okej, köpt smör att steka i), kokta hemodlade bönor, ugnsstekt vildsvin med hemodlad dill, (fortfarande solvarma) nyplockade tomater. Salt, peppar och smör från affären. Helt godkänt för min del. Och gruvligt gott!

Nästa matupplevelse var en skapelse i brist på fantasi och inspiration. Pannkakor var min tanke. Det blev fullkornstunnpannkakor med fyllning bestående av stekt bambuskott och bladspenat bubblat i lite mjölk. Ett sprut av citron och dessa hemgjorda crêpes smakade himmelskt.

Gårdagens middag blev inte så dum den heller. Efter trötthet och lite småförkylning och en kommentar (typisk mammor) från mor (- Du kanske inte ätit så bra bara...?) lades tomatsoppetankarna på hyllan mot en annan barndomsmåltidsdröm; stekt falukorv. Stuvade makaroner till? Varför inte. Det visade sig vara ont om makaroner och pastaskruvarna sjöd lite i mjölk med lite mjöl men den stekta falukorven är ändå höjdpunkten. Hur kan det vara så gott? Lite rå lök och en stekt tomat gjorde middagen förstklassig. Och idag mår jag bättre. Kanske hade jag ätit lite dåligt bara.

Nu är styckena många och raderna ännu fler.

Harmoni.


RSS 2.0