Absolut inget mer än ett par rader.
Efter flera dagar av internetlöshet har nu jag och M gjort en mega-hive five mitt på stan, precis utkomna ur Orange-butiken. Ny Livebox fixad.
Simma, simma, simma. Jag och M har köpt tiogångerskort för vi gillar våra slimmade badmössor så himla mycket.
Simma, simma, simma. Jag och M har köpt tiogångerskort för vi gillar våra slimmade badmössor så himla mycket.
Som det bara är denna dag.
Denna morgon har jag druckit vatten för att utjämna vissa balanser i kroppen. Skapat en mapp i mejlen som heter Samhällsspam. Det är inte spam men jag gillar ordet. Där hamnar mejl som jag skickar till och svar jag får från samhälleliga representanter. Jag har även byggt högar med min mängd euromynt jag lämnade på datorn igår kväll. Jag associerar till att spela poker. Jag knager även på sockerärtor. Var hamnar mina tankar då? Jo, på att försöka hitta ett annat ord för samhörighet som kan översättas till franska och ska stoppas in i min litteraturanalys. Annars har jag inte så stor lust plugga. Mitt rum är stökigt, det blåser ute och och jag fryser lite.
Kaffekoppens vikt och "Debatts" ovikt.
Denna dag kunde knappast fått en bättre start för att sedan bara forsätta vara på en stabil hög nivå. Mobilalarmet drog igång sitt standardsväckningsderby med tre olika tider, nio-minuterssnooze och även ett sms som plingade till innan de åtta timmarna slagna. Ljuset flödade in genom den öppna fönsterluckan och det senaste verket inom litteraturklassen Izzo med hans Total Khéops ska klämmas. Eller i alla fall de första 150 sidorna till på tisdag.
Den uppfläkta boken (förlåt alla bokälskare) låg strandad på golvet efter gårdagskvällens genomtänkta försök till lektyrtillgodogörelse. Uppstigning, gröt, M som kommer uppstudsande och har fått för sig för att gå till bageriet och inhandla färsk baguette.
Jag roar mig med att städa upp lite i köket, barfota knata över gatan och hämta vår soptunna (tömd och tom) för att sedan strategiskt placera mig i solstolen, med grammatikboken och den starka övertygelsen om att shortsbrännan ska, om inte elimineras så, förminskas. Så ja, där satt jag då M stack ut huvudet genom altandörren och frågade med en härligt intonerad ett-orsfråga: - Kaffe? Om jag vill ha kaffe? Såklart. Inte nog med detta, ett par korta minuter senare dyker hon upp med den lilla rundade vita koppen, fylld med nybryggt svart flytande guld utspätt till det perfekta tillståndet med mjölk.
Mer grammatik. Ett dopp i poolen. Mer grammatik, endast med motivationen att shortsbrännan bör suddas ut med denna behandling. Lunch på detta. Iklädd sommarkänning nummer ett (knallgul) och med bestämda steg tar jag mig ner på stans turistöversvämmade gator för att ett; skriva ut grammatikövningar till tentan (med motiveringen att jag kan sola samtidigt om jag har det på papper). Två; köpa skor, bruna sandaler med krusidull inköptes för 14.90 euro på mitt kära skohak som jag även köpte min gulliga ballerinaskor på. Tre: Handla, storhandling på Dia. Hemvandring och tillrättaläggande på mage framför poolen för solning av min materiella närvaros baksida tillsammans med (de utskrivna) grammatikövningarna (sms-konversation var femte övning).
Middagen (fiskfilé av något slag brynt i smör, färdiggjort i bubblande vitt vin med sockerärtor, rödlök, tomat och citron tillsammans med kokt potatis samt ett glas chardonnay) avnjöts tillsammans med gårdagens Debatt från SVT Play. Och vad kan vi konstatera ännu en gång? Jo, programmet är amatörmässigt och skrattretande. Liscenspengar borde inte läggas på sådant skräp och för att citera ett inlägg på Aftonbladet.se (länkar nedan): "politiskt underhållningsvåld, en lobotomerad hybrid av Aktuellt och Motorsågsmassakern".
Men titta på det för underhållningsvärdets skull. Josefin Brink visar i alla fall att hon är vänsterpartist med sitt röda plastkulehalsband och välmatchande tröja.
Hursom, middagen räckte inte under 45 minuters "debatt" utan naglarna fick sig en omgång för att nå slutet (se utkastandet av arg tonåring - vilket jag missade). Blå tånaglar ska kvällen till ära visas under svänga-rumpakvällen M och jag ska exekutera (nej, roligt ska vi ha och vill ut vill vi!), de nya sandalerna ska pryda mina fötter. En koppe kaffe från M är intagen och V gör mer och mer skäl för sitt epitet Bullmamma och har bakat ihop en kladdkaka. Från påse, tillsatta ägg och på eget bevåg lite kaffe, citronsaft och kakao. Mums ska det bli!
GT och vin ikväll då.
Gå upp lite tidigare imorrn.
Den uppfläkta boken (förlåt alla bokälskare) låg strandad på golvet efter gårdagskvällens genomtänkta försök till lektyrtillgodogörelse. Uppstigning, gröt, M som kommer uppstudsande och har fått för sig för att gå till bageriet och inhandla färsk baguette.
Jag roar mig med att städa upp lite i köket, barfota knata över gatan och hämta vår soptunna (tömd och tom) för att sedan strategiskt placera mig i solstolen, med grammatikboken och den starka övertygelsen om att shortsbrännan ska, om inte elimineras så, förminskas. Så ja, där satt jag då M stack ut huvudet genom altandörren och frågade med en härligt intonerad ett-orsfråga: - Kaffe? Om jag vill ha kaffe? Såklart. Inte nog med detta, ett par korta minuter senare dyker hon upp med den lilla rundade vita koppen, fylld med nybryggt svart flytande guld utspätt till det perfekta tillståndet med mjölk.
Mer grammatik. Ett dopp i poolen. Mer grammatik, endast med motivationen att shortsbrännan bör suddas ut med denna behandling. Lunch på detta. Iklädd sommarkänning nummer ett (knallgul) och med bestämda steg tar jag mig ner på stans turistöversvämmade gator för att ett; skriva ut grammatikövningar till tentan (med motiveringen att jag kan sola samtidigt om jag har det på papper). Två; köpa skor, bruna sandaler med krusidull inköptes för 14.90 euro på mitt kära skohak som jag även köpte min gulliga ballerinaskor på. Tre: Handla, storhandling på Dia. Hemvandring och tillrättaläggande på mage framför poolen för solning av min materiella närvaros baksida tillsammans med (de utskrivna) grammatikövningarna (sms-konversation var femte övning).
Middagen (fiskfilé av något slag brynt i smör, färdiggjort i bubblande vitt vin med sockerärtor, rödlök, tomat och citron tillsammans med kokt potatis samt ett glas chardonnay) avnjöts tillsammans med gårdagens Debatt från SVT Play. Och vad kan vi konstatera ännu en gång? Jo, programmet är amatörmässigt och skrattretande. Liscenspengar borde inte läggas på sådant skräp och för att citera ett inlägg på Aftonbladet.se (länkar nedan): "politiskt underhållningsvåld, en lobotomerad hybrid av Aktuellt och Motorsågsmassakern".
Men titta på det för underhållningsvärdets skull. Josefin Brink visar i alla fall att hon är vänsterpartist med sitt röda plastkulehalsband och välmatchande tröja.
Hursom, middagen räckte inte under 45 minuters "debatt" utan naglarna fick sig en omgång för att nå slutet (se utkastandet av arg tonåring - vilket jag missade). Blå tånaglar ska kvällen till ära visas under svänga-rumpakvällen M och jag ska exekutera (nej, roligt ska vi ha och vill ut vill vi!), de nya sandalerna ska pryda mina fötter. En koppe kaffe från M är intagen och V gör mer och mer skäl för sitt epitet Bullmamma och har bakat ihop en kladdkaka. Från påse, tillsatta ägg och på eget bevåg lite kaffe, citronsaft och kakao. Mums ska det bli!
GT och vin ikväll då.
Gå upp lite tidigare imorrn.
Trivialt pladder (en oförklarig kärlek hyser jag till detta ord - trivial)
Jag ser inte ut som jag gör på bilden längre. Eller vänta, jag ser inte längre ut som jag gör på bilden. Bättre svenska.
Mitt hår är längre, mer ostyrigt, utan formbar frisyr samt ett antal nyanser ljusare och ger sken av att ha färgade slingor i sig. Jag har även mycket mer fräknar och för att diskutera triviala och flyktiga utseendeparametrar så sminkar jag mig nästan aldrig längre. Om jag ska kalasa till det drar jag på mig lite mascara.
Skönt. Fritt och hemskt mycket billigare. Funderar på om jag ändå måste köpa ny foundation, inte för att jag gjort slut på den, eller för att den torkat ut utan för att den antagligen är för ljus för mig. Som jag nämnde igår, solränder - jag får lite färg här. Bror min ska bli så hårt slagen av mig i en första "mäta-grad-av-solbränna"-omgång. Och här är inget fusk, jag må befinna mig längre söderut än han, men ingen svart-på-en-kvart eller dylika ting förekommer.
Idag har jag inte kommit upp ur sängen, snoozat och sedan somnat om. Till sist lyckades jag, kokade gröt, drack kaffe (V:s hälsokur om att inte dricka kaffe på ett par dagar är numera avbruten och ordningen är återställd, det vill säga att han kokade kaffe imorse och det smakade som alltid med hans magic fingers; himmelskt!). Nu är jag på reträtt till sängen men har faktiskt pluggat. Sedan svarat på ett långt mejl om saker. Inredning och husgeråd. Vad finns var och vems är det och vill jag ha det där jag ska bo var jag nu ska bo till hösten. Ungefär så.
Annars känner jag en lukt i näsan som jag inte riktigt kan sätta fingret på vad det är, men det får mig att tänka på när pappa i ett välvilligt samt upplysande försök och jag skulle försöka oss på att göra rådjursleverpastej. Den odören (odeur på franska är faktiskt neuralt som lukt, inte alls i negativ bemärkelse som odör på svenska) lämnar aldrig mitt luktregister. Det blev inte lyckat och det blev inte gott. Leverpastej äter jag endast färdigköpt om jag så äter det. Det var länge sedan. En knäckemacka med bredbar skånsk gräddleverpastej med brun kant på ena sidan i förpackningen. Gurka på det.
Nu blev jag nästan hungrig trots min sena och stora frukost.
Orkar inte laga mat idag, vad ska jag äta? Och när? Ikväll ska vi köra Abs & Ass och Bodycombat, det var galet länge sedan. Jag behöver krampa lite i rumpmusklerna och slå lite med knytnävarna ut i tomma luften. Låtsasboxas är bra saker.
Annars är detta inledningen på en femdagarsledighet som är fyllt av tre stora studiebördor; 1 - la première version av Christophes Culture & Civilisation-uppsats ska mejlas i början av nästa vecka. 2 - fredagen den 13 har vi en 6-poängstenta i fransk grammatik. 3 - den 17 ska jag lämna in den slutgiltiga versionen av min litteraturanalys (den som var "lite" för tung).
Happy us.
När började man tappa vin på flaska?
Mitt hår är längre, mer ostyrigt, utan formbar frisyr samt ett antal nyanser ljusare och ger sken av att ha färgade slingor i sig. Jag har även mycket mer fräknar och för att diskutera triviala och flyktiga utseendeparametrar så sminkar jag mig nästan aldrig längre. Om jag ska kalasa till det drar jag på mig lite mascara.
Skönt. Fritt och hemskt mycket billigare. Funderar på om jag ändå måste köpa ny foundation, inte för att jag gjort slut på den, eller för att den torkat ut utan för att den antagligen är för ljus för mig. Som jag nämnde igår, solränder - jag får lite färg här. Bror min ska bli så hårt slagen av mig i en första "mäta-grad-av-solbränna"-omgång. Och här är inget fusk, jag må befinna mig längre söderut än han, men ingen svart-på-en-kvart eller dylika ting förekommer.
Idag har jag inte kommit upp ur sängen, snoozat och sedan somnat om. Till sist lyckades jag, kokade gröt, drack kaffe (V:s hälsokur om att inte dricka kaffe på ett par dagar är numera avbruten och ordningen är återställd, det vill säga att han kokade kaffe imorse och det smakade som alltid med hans magic fingers; himmelskt!). Nu är jag på reträtt till sängen men har faktiskt pluggat. Sedan svarat på ett långt mejl om saker. Inredning och husgeråd. Vad finns var och vems är det och vill jag ha det där jag ska bo var jag nu ska bo till hösten. Ungefär så.
Annars känner jag en lukt i näsan som jag inte riktigt kan sätta fingret på vad det är, men det får mig att tänka på när pappa i ett välvilligt samt upplysande försök och jag skulle försöka oss på att göra rådjursleverpastej. Den odören (odeur på franska är faktiskt neuralt som lukt, inte alls i negativ bemärkelse som odör på svenska) lämnar aldrig mitt luktregister. Det blev inte lyckat och det blev inte gott. Leverpastej äter jag endast färdigköpt om jag så äter det. Det var länge sedan. En knäckemacka med bredbar skånsk gräddleverpastej med brun kant på ena sidan i förpackningen. Gurka på det.
Nu blev jag nästan hungrig trots min sena och stora frukost.
Orkar inte laga mat idag, vad ska jag äta? Och när? Ikväll ska vi köra Abs & Ass och Bodycombat, det var galet länge sedan. Jag behöver krampa lite i rumpmusklerna och slå lite med knytnävarna ut i tomma luften. Låtsasboxas är bra saker.
Annars är detta inledningen på en femdagarsledighet som är fyllt av tre stora studiebördor; 1 - la première version av Christophes Culture & Civilisation-uppsats ska mejlas i början av nästa vecka. 2 - fredagen den 13 har vi en 6-poängstenta i fransk grammatik. 3 - den 17 ska jag lämna in den slutgiltiga versionen av min litteraturanalys (den som var "lite" för tung).
Happy us.
När började man tappa vin på flaska?
För enkelhetens skull.
Okej, en liten lektion i logiskt tänkande och handlande.
Du befinner dig i en simbassäng med publika simbanor som är fyllda med "seriösa" simmare och där du inte är helt välkommen. Kvar återstår den delen åt ena långsidan, bred som ungefär tre simbanor. Däri plaskar både mindre barn, grabbar i likadana badmössor, äldre män, kvinnor med gedigen livserfarenhet och unga tjejer. Alla med lite olika simtakt.
Hur skulle det var om alla simmade runt? I, exempelvis, höger varv. Det går att ta både innerspår och ytterspår för att finna sitt tempo och det allra bästa med tanken är att den resulterar i att man undviker frontalkrockar, irritation och rivsår, sparkar samt slag.
Det finns alltså kvinnor i vita badmössor som plöjer fram, helt utan att ens verka se att man kommer i hennes väg. Inte en millimeter viker hon undan. Inte så att hon crawlar och inte ser. Hon bara simmar väldigt långsamt.
Eller så finner man en snärt ung tjej med superfart som helt och hållet, utan undantag, ignorerar att det ens existerar andra människor.
Man kan också ta på sig likadana bamössor, ta en flytplatta och paddla fram och tillbaka småtjattrandes och med taktiken att ge alla som kommer i närheten så de måste simma lite omlott och deras språkstund avbryts i ett par korta sekunder onda ögat.
Man kan också vara en äldre man som dyker under mötande trafik.
Ett annat tillvägagångssätt för att slippa ta hänsyn är att utan avbrott simma ryggsim, helst gärna med extra mycket skvätt.
Summa summarum, det är lite irriterande att simma. Antingen så ska jag börja crawla och inte titta framåt för fem öre. Helt enkelt anamma den franska kulturen. Jag kan även prata med någon av de fem badvakter som stirrar ut en, pratar i mobiltelefon eller dricker kaffe och förklara hela idéen med ett cirkulerande högervarv. Eller så slutar jag klaga, finner min egen taktik i att möta folk i bassängen. Kanske jag ska smygträna på hur jag ger mitt onda öga.
Men ja, det är superskönt att simma och min svarta silikonbadmössa klär mig mer än väl må jag säga (intala mig själv), en annan liten aspekt av att smita till klorpoolen är att man kan duscha och titta sig själv i spegeln samtidigt, det vill säga, jag har idag beundrat min väl utvecklade shortsbränna. Inte för att vara ond och dryg på något vis men i mitt flöde av ord och kopplingar till olika fenomen vi ser i samhället så kan jag inte låta bli att trots den oönskade solranden ändå konstatera att jag har en. Hur var det, snöade det i Sverige igår, tredje maj?
Ursäktar mig å det djupaste, ska inte visa min skadeglädje på detta sätt...
Vad är logiskt och vad är för komlipcerat?
Du befinner dig i en simbassäng med publika simbanor som är fyllda med "seriösa" simmare och där du inte är helt välkommen. Kvar återstår den delen åt ena långsidan, bred som ungefär tre simbanor. Däri plaskar både mindre barn, grabbar i likadana badmössor, äldre män, kvinnor med gedigen livserfarenhet och unga tjejer. Alla med lite olika simtakt.
Hur skulle det var om alla simmade runt? I, exempelvis, höger varv. Det går att ta både innerspår och ytterspår för att finna sitt tempo och det allra bästa med tanken är att den resulterar i att man undviker frontalkrockar, irritation och rivsår, sparkar samt slag.
Det finns alltså kvinnor i vita badmössor som plöjer fram, helt utan att ens verka se att man kommer i hennes väg. Inte en millimeter viker hon undan. Inte så att hon crawlar och inte ser. Hon bara simmar väldigt långsamt.
Eller så finner man en snärt ung tjej med superfart som helt och hållet, utan undantag, ignorerar att det ens existerar andra människor.
Man kan också ta på sig likadana bamössor, ta en flytplatta och paddla fram och tillbaka småtjattrandes och med taktiken att ge alla som kommer i närheten så de måste simma lite omlott och deras språkstund avbryts i ett par korta sekunder onda ögat.
Man kan också vara en äldre man som dyker under mötande trafik.
Ett annat tillvägagångssätt för att slippa ta hänsyn är att utan avbrott simma ryggsim, helst gärna med extra mycket skvätt.
Summa summarum, det är lite irriterande att simma. Antingen så ska jag börja crawla och inte titta framåt för fem öre. Helt enkelt anamma den franska kulturen. Jag kan även prata med någon av de fem badvakter som stirrar ut en, pratar i mobiltelefon eller dricker kaffe och förklara hela idéen med ett cirkulerande högervarv. Eller så slutar jag klaga, finner min egen taktik i att möta folk i bassängen. Kanske jag ska smygträna på hur jag ger mitt onda öga.
Men ja, det är superskönt att simma och min svarta silikonbadmössa klär mig mer än väl må jag säga (intala mig själv), en annan liten aspekt av att smita till klorpoolen är att man kan duscha och titta sig själv i spegeln samtidigt, det vill säga, jag har idag beundrat min väl utvecklade shortsbränna. Inte för att vara ond och dryg på något vis men i mitt flöde av ord och kopplingar till olika fenomen vi ser i samhället så kan jag inte låta bli att trots den oönskade solranden ändå konstatera att jag har en. Hur var det, snöade det i Sverige igår, tredje maj?
Ursäktar mig å det djupaste, ska inte visa min skadeglädje på detta sätt...
Vad är logiskt och vad är för komlipcerat?
Komplicitetens varande eller icke-varande.
Idag har jag och min hemskt läskiga och i större grupp dåliga lärare i littertur suttit och skrattat åt mig och mina manér. Det är en ganska annorlunda upplevelse. Jag fick tillbaka ett första utkast på en litteratuanalys, och vi skulle på tu man hand sätta oss ner och gå igenom den, diskutera var jag inte skrivit på franska och vad jag vill uttrycka och hur man gör det på vedertagen fransk tunga.
Hon konstaterade utan vidare att jag antagligen var bra på att skriva på svenska, att jag hade ett rikt språk och att jag tycker om att använda komplicerade strukturer. Hon menade även på att jag skrivert "litterärt", att jag skriver som om jag skapar en roman, jag målar och betonar med mina ord.
Dock, (egen tolkning här) är min franska så dålig att jag genom att försöka omsätta mina svenska tankar till franska faller jag ganska hårt, dessutom finns det tydligen ingen anledning att piffa upp språket i dylika skapelser enligt henne. C'est trop lourd! Så vi skrattade, vi läste meningar, bisatser och uttryck, hon suckade djupt, uttryckte det typiskt franska Olala! och jag skrattade, hon skrattade och vi läste och läste om, jag försökte minnas vad jag menat för tre veckor sedan då jag skapade min uttryck och präntade ner mina tankar.
En timme och en kvart tog det oss, flera gånger längre än det "skulle", flera fick byta tid och vi hastade igenom sista sidan för hon var tvungen att gå. Men hon tog sig tid. Det tackar jag för. Den pedagog som inte ens skymtats i helklasslektionerna kom fram och charmade.
Vad jag mest tänker på i detta läge är inte hur jag ska göra mitt språk lättare, plus légère, jag funderar på hur jag fungerar. Jag tänker inte, jag har ingen tanke som transkriberas, Det är på det här sättet utan min tanke som formuleras för att skrivas ner blir helt spontant Det kan tyckas vara på det här sättet eller Det ter sig vara på följande vis. Jag älskar att uttrycka mig på olika sätt. Jag försöker inte krångla till min franska, jag bara försöker skriva det jag tänker. Jag är inte nöjd med en "analys" om den består av Det är så här, Det finns, Han gör så här. Jag måste ha ett par omskrivningar för att känna mig nöjd.
Hur gör du dina omskrivningar av det som är?
Hon konstaterade utan vidare att jag antagligen var bra på att skriva på svenska, att jag hade ett rikt språk och att jag tycker om att använda komplicerade strukturer. Hon menade även på att jag skrivert "litterärt", att jag skriver som om jag skapar en roman, jag målar och betonar med mina ord.
Dock, (egen tolkning här) är min franska så dålig att jag genom att försöka omsätta mina svenska tankar till franska faller jag ganska hårt, dessutom finns det tydligen ingen anledning att piffa upp språket i dylika skapelser enligt henne. C'est trop lourd! Så vi skrattade, vi läste meningar, bisatser och uttryck, hon suckade djupt, uttryckte det typiskt franska Olala! och jag skrattade, hon skrattade och vi läste och läste om, jag försökte minnas vad jag menat för tre veckor sedan då jag skapade min uttryck och präntade ner mina tankar.
En timme och en kvart tog det oss, flera gånger längre än det "skulle", flera fick byta tid och vi hastade igenom sista sidan för hon var tvungen att gå. Men hon tog sig tid. Det tackar jag för. Den pedagog som inte ens skymtats i helklasslektionerna kom fram och charmade.
Vad jag mest tänker på i detta läge är inte hur jag ska göra mitt språk lättare, plus légère, jag funderar på hur jag fungerar. Jag tänker inte, jag har ingen tanke som transkriberas, Det är på det här sättet utan min tanke som formuleras för att skrivas ner blir helt spontant Det kan tyckas vara på det här sättet eller Det ter sig vara på följande vis. Jag älskar att uttrycka mig på olika sätt. Jag försöker inte krångla till min franska, jag bara försöker skriva det jag tänker. Jag är inte nöjd med en "analys" om den består av Det är så här, Det finns, Han gör så här. Jag måste ha ett par omskrivningar för att känna mig nöjd.
Hur gör du dina omskrivningar av det som är?
