tintiiin

Jordens rotation forsätter även idag. Bra är väl ändå det. Månens dag, som för flera av oss är den första dagen i vår vecka uppdelat i sju, har inte innehållit annat än en rejäl storstädning av vår kyl. Detta inte enbart för att min mor ska belägga en visit här utan snarare för att jag blev själv kvar i den denna morgon då M for mot nordligare breddgrader. Med E:s hylla renrensad på allt utom en stackars syltburk, M:s hylla endast bärandes på ett äpple och lite sallad som skänktes till resterande kollektiv och R:s hylla där det endast återstod ett par burkar blottade helt plötsligt alla hyllplan som producerats i genomskinligt material. Det var nog helt enkelt dags att diska hyllplan, skura väggarna och hälla kokande vatten i avrinningshålet som är igentäppt.

Nu skiner det.

Och jag har försökt fylla upp hyllplanen igen. Mitt var också tomt som om jag skulle ge mig av denna förmiddag men saken är åtgärdad. Tomater och sockerärtor! Idag fann jag även min älskade nektariner på Casino, det var på tiden! Men, över 6 euro per kilo var lite väl magstarkt för mig, men det existerar! Åhh. Jag älskar nektariner.

Denna sol- och städfyllda dag som varvats med frågeställningar om hör här, jag har smalnat av mitt uppstatsämne lite, franska språkets roll i integrationsprocessen, avslutas nu med att bokstavligt talat strunta i att åka och träna för att jag inte kan bestämma mig för om jag känner för det eller inte. Då stannar jag hemma. Ska skype-dejta för fullt ikväll tänkte jag. Både Krull och Fnösket mitt ska allt höra min träliga röst älta om solen och Frankrike. Hur jag längtar hem och inte. Hur jag tror sommaren ska bli och vad allt för med sig och bär bort.

Vad jag tror är den bästa tomatsalladen denna jord skådat väntar på mig i kylen, Krull på skype och imorgon är en annan dag.

Ta för vana är en farlig vana.