Lördagen som sådan.

Kompromisser. Öppna altandörrarna, flytta det stor tunga furubordet som både tjänar (kul verb; att tjäna någon, men även att kunna tjäna som ngt, fungerar på samma sätt på franska; servir) som matbord och skrivbord (utöver den mest allmänna funktionen som avlastningsbord), ordna om datorn, plocka fram pluggsakerna, ta av sig linnet och sola ryggen under tiden litteraturanalysen börjar ta form i Word.

Sol och plugg, när ska datorerna kunna följa med ut i solen?

Idag har jag annars investerat lite tid och energi på en insats i Trans-sibplaneringen. Moskva-Novasibirsk-Irkutsk-Ulan Ude-Ulan Bator-Bejing? Kan det vara en liten första ansats till en resplan? Inte vet jag, nästa steg är att övertyga min älskade mor (ja, hon läser min blogg så smickret börjar redan här - nej, skämt å sido, hon är älskad oavsett) att en bok på 360 gram utan problem får plats i hennes handbagage på vägen ner till mig. Den kostar bara 136 svenska kronor. Och är fraktfri, i Frankrike kostar den över 20 euro. The Trans-Siberian Handbook ska i alla fall vara det  bästa ressällskapet i tryckt form (även om Tolstoj är rekommenderad lektyr på färden).

Så vad ska du bli när du blir stor? Sett den senaste undersökningen som SCB utfört på uppdrag av tidningen Du & Jobbet, sammanfattad på DN.se (http://www.dn.se/nyheter/sverige/en-av-tio-gar-i-foraldrars-yrkesspar) så blir du ju högst troligen jägare eller fiskare om någon av dina päron pysslar/pysslade med det. Specialist inom jordbruk är dock ett ganska avskräckande ämne.

Med siffror på hundra procents jägarexamen hos mina föräldrar ligger det ju för mig att gå den vägen även om det känns högst otroligt. Ja, inte hjälpte detta mig i mina kval inför universitetsstudievalet som snart är att göra. Hur ska jag under april månad veta vad jag vill läsa i höst?! Jag förstår inte.

Hittade just en länk om hur man kan engagera sig i EU:s jordbrukspolitik. Det är faktiskt oerhört sunt att göra. Jag ska spara på krutet i mina ord till ett mejl att bomba Eskilsson med istället för att pracka på er mina åsikter, men läs om det, det är värt att se hur sjukt, dubbelmoraliskt och kontraproduktivt en organisation arbetar. Länkar nedan.

Smaka, hör, se, känn och dofta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0