Rosor, regnbåge. Uppkoppling och Frankrike.

En skapandes dag. Ett lyckans dag. En final dag.

Äntligen. Den röda lampan slutade blinka, den blev inte orange eller släckt; den gick över till ett stadigt fast grönt sken. Och vips, vår lycka var som gjord. Vårt internet hade äntligen blivit korrekt installerat och ikopplat av (det mindre service-vänliga) Orange.

Jo, Sydfrankrike behagar mig. Utan tvekan känner jag att mitt liv känns mer meningsfullt just nu och just här, jämfört med hur jag skulle känna om jag satt hemma i Nyköping och ja, vad jag nu skulle ha gjort där. Klart jag skulle kunnat göra annat med, men det här är ganska ballt!

Jag bor i ett fantastiskt kollektiv; Colocation d'Arc en Ciel. Kollektiv Regnbågen. En lång härlig historia. I tell you another time.

Nu buffrar jag ett avsnitt Chuck och (om det franska bredbandet skulle vera "brett") jag skulle kunna se fyra-fem avsnitt i sträck eftersom jag varit offline så länge.

Avocadoröra med fromage frais och vitlök, lite hårt bröd och brie på det och fredagsmiddagen rann ner som saft. Vinet ligger på kylning men förkylningen ligger även den i startgroparna, en tidig kväll kan det nog bli. Med leendet på läpparna om att omvärlden inte är avskuren, och franskan ska BANNE MIG SLÄPPA! Snart. Tredagars helg på det här.

Livets rosor är inte bara röda, och alla taggar är inte vassa.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0