tintiiin

Hej och välkommen till den för dagen lilla stund där du, om du väljer att fortsätta låta ögonen fara över raderna, kommer kunna läsa om min helg som tillbringats i huvudstaden Stockholm. Helgen har fyllts av okända och kända, de sedan gammalt och de sedan ännu längre sedan, nya och ständiga följeslagare i livet.

SJ:s tåg till centralen skulle anlända klockan 16.09 - en lagom tid för att ta sig till bror längs gröna linjen för att lämna lite väskor innan äventyr mot Tullinge och mot R (javisst - franskainitialen letar sig tillbaka!), min saknade pingla (klyschigt men nog är hon en raring till pingla min leendespridande R) och hennes mor. Planen sprack då vi strax innan 17.00 stod stilla i Flemingsberg och den östgötska rösten, som under den långsamma resans gång lotsas oss igenom händelsen som hämmade vår framfart, sprakade fram en preliminär avgångstid till 18.00.

Jag reste mig tillsammans med majoriteten av resenärerna och noterade inte en allt för högljudd misstämning. Det var mest uppgivet. Och inte heller kunde vi halvvägs framkomna (eller bortkomna...) vagabonder enas i en gemensam ilska och uppgivenhet gentemot SJ. Inte är det deras fel att någon bestämt sig för att hoppa från en bro och polisen beslutat att strömmen ska slås av.

Mot bussen med andra ord! Var den nu går, vart den går och hur den nu går. Observera här nu som en lite längre parentes skillnaden mellan de två första frågorna; var den går - det vill säga varifrån den avgår och vart den går - dess destination. För att citera en god minnesregel från min kära mor: "Var du är och vart du är på väg". Det handlar om befintlighet och destination. Men tydligen är det inte så viktigt. Många av p3:s reportrar gör ingen skillnad och ett språkprogram på p1 konstaterar att det inte är så viktigt. Men det är bra att veta regeln. Även om jag inte alltid tillämpar den.

Hursom. Jag kan inte åka buss i Stockholm så jag frågar en äldre kvinna som kommer förbi. Då hon välmenande undrar varför jag inte tar pendeln mot stan berättar jag om strömavbrottet och även hon konstaterar att hon behöver ta bussen mot centrum. Sagt och gjort. Vi slår sällskap och åker både buss och tunnelbana tillsammans med samtal om resor, studier, framtid, Stockholm, böcker och lite däremellan. Kalastrevligt.

Kvällen bjöd på vin på brors balkong med sällskap med Klövsjöanknytning, farande mot Strömkajen med tillökning av R och mer Klövsjöfolk. Toppavslutning med varma mackor, bastu och badkarsbad i R:s kollektiv för att lördag lunch infinna sig vid Ulla Winbladh för lunch med det mest underbara paret Ulla och Lars. Gamla fantastiska bekanta att minnas och reflektera med. Rimmad lax som smälte i munnen ackompagnerades med en skvätt Petit Chablis och rundades av med en crème brûlée skapad efter konstens alla regler och därmed med en himmelskt smak tillsammans med ett väl avvägt kaffe. Utan att överdriva - verben för middagsresuméer har jag förstått hur de används. Iväg från Djurgårdens semesterfirande atmosfär mot Sköndal - en skön idylliskt dal. En tyst och vacker omgivning. Mera prat.

Te och mackor. En god natts sömn, omhändertagen och godnattönskad på vis som gör att barndomen känns nära förnjöts med ett uppvaknande och frukostintag av högsta klass. Färskt bröd med ost. Vidare mot tuben och mormor och efter konstaterande av coops nedstängning i området, ett besök på ica för inhandlande av chokladwienerbröd ringde jag på dörrklockan till en välkänd adress. Kaffe, kaffebröd och prat. Lite bilder, lite plock och mer prat över en macka och te. Mot bror igen för middag, dusch och social uppdatering på detta internät.

Mer om annat och andra en annan gång må man kunna hoppas på i vissa fall.

Ta vara och möt!