Orosmoln och klumpar.

Jag har en ohygglig klump magen. Jag vet inte var den kommer ifrån men jag är jätteorolig.

Jag känner mig maktlös här borta. Alla ni därhemma som jag älskar, tycker om och bryr mig om. Följer i ert liv, ni som delar mitt liv. Jag vet inte vad ni gör. Jag tror inte ni glömt bort mig, men jag vet inte vad ni känner. Jag vet inte om jag kommer få veta om något händer. Jag delar inte ert liv och ni delar inte mitt längre. Eller i alla fall inte på samma sätt.

Jag är här och alla ni är där. Det känns ovärt att inte kunna krama er. Att inte kunna ringa. Men det jobbigaste är att jag inte vet hur och när jag skulle få ett eventuellt tråkigt och allvarligt besked. På vilket sätt. Av vem. Med vilken fördröjning.

Jag är inte delaktig, jag finns kanske ute i periferin men jag är ju inte DÄR.

Har jag en klump i magen för att något hänt, för att jag drömde att något antagligen hänt (inte ens i drömmen fick jag klart besked) eller för att jag inbillar mig att jag inget kommer få reda på om något händer?

Klart jag har en vardag här, ni en vardag där och det är uppenbart att jag inte kan dela den lika aktivt. Något annat trodde jag aldrig, men jag pratar inte med er längre. Eller inte alla, men de flesta. Jag älskar i många avseenden min vardag här, men jag hatar min maktlöshet.

Jag ångrar inte att jag åkte, jag tror det var en av de bästa grejerna jag kunde göra, men jag vill inte vara orolig.

Vad är det som händer?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0