tintiiin

Toppeltjo.

Jag vet inte om jag börjar bli någon hemskt tråkig, allmän vardagsbloggare men kraften att antigen åsiktsmässigt eller känslomässigt/peppande engagera mig infinner sig inte riktigt just i detta nu. Jag har varken tiden eller orken. Men jag kan berätta vad jag ägnat denna dag till. En dag som varit bedårande på flera vis.

Jag har varit på extremt gott humör. Jag kom upp i lagom godmorgon-ta vara på dagen-tid (det vill säga 09.00 efter att undersökt snoozefunktionen på M:s lite smått underliga väckarklocka som hon är den givmilda person att låna ut till en mobillös själ som mig), gröt och en baguettebit. Puis j'ai attaqué grammatikövningarna, förstod och diskuterade med E. Gött. Klar och promendsugen ger jag mig ut, strippar längs med vägen för solen är verkligen varm (kan det bero på att klockan var runt mitt på dagen?) och kommer hem igen för att lagom hinna med en snabbdusch och lite lunch (?) bestående av ännu en baguettebit med avocadoröra med stekta champinjoner i.

På strålande humör tar vi oss ner till stadens centrum och placerar oss längst fram i klassrummet där jag och E aktivt deltar i 2.5 timmes grammatiklektion. Inte illa, mycket pluspoäng på det.

Fortfarande på gott humör efter detta letar jag och E oss ut i de yttersta östra delarna av Aix som var utomordentligt trevligt; en härlig pittoresk småbyskänsla med mycket lövverk och stenmurar.

Purjolöksinköp på vägen hem och en potatissallad skapades, nyhetsartiklar till morgondagens expression-klass diskuterades och översattes, tolkades och stödord skrevs ner. M dök upp från sin kvällspomenad, och potatissalladen avnjöts med laxburgare, pitabröd, chèvrekräm och sallad. Ett varsitt glas rosé och vi skålade in en vanlig mitt-i-veckan-onsdag.

Ett leende på läpparna klistar sig fortfarande kvar även om jag behöver förklara snönöd och motorhaveri på franska imorgon så tror jag allt att det blir bra.

Nu är det tyst och jag är i behov av kommunikation.